”Synestesi är ett neurologiskt tillstånd där sensoriska upplevelser korsas, så att en person till exempel kan höra färger eller se ljud, vilket skapar unika upplevelsemönster.”
Jag har det. Plus blind. För mig är det färger. Vartenda ord, varje bokstav, varenda ljud får blixtsnabbt en färg. Textrader. När jag skriver låttexter läggs en färg på varje rad. Ibland kommer jag ihåg färgen först, sen orden.
”Brevet till gud.” En De Lyttas Kapelllåt.
”Jag är född en sommardag”. Meningen börjar lite rödsvart och går sakta mot gult. Hjälper mig oftare än sällan att minnas texter.
Jag har varit blind i ca 25 år, så jag vet hur färger ser ut. Snackade med en vän för några dagar sedan som varit blind sedan födseln. Han funderade över hur synestesin och färgerna skulle funka på en som aldrig sett färger. Vi funderade. Kan hjärnan producera något som den aldrig upplevt? Kan den skapa färger på egen hand?
Min vän har ingen aning om hur färger ser ut, och kan därför inte veta om han i sin fantasi ser färger eller inte.
Att få mekaniska saker beskrivet för sig är inga problem. En cykel t ex. ”Stålrör som är sammansvetsade i en si och så formation med hjul ekrar osv”. Går att känna på och skapa sig en ungefärlig bild av.
Men färg? Hur beskriver man något som enbart går att uppleva med det enda sinnet man inte har?
Om man är barndomsblind och aldrig har sett färger men drabbats av synestesi där färger är tillståndet? Om färgerna inte upplevs, räknas inte det neurologiska tillståndet då? Har man lyckats drabbas av ett neurologiskt tillstånd kroppen inte klarar av att utföra? Ett märkligt stadie av Moment 22, där man har en svag släng av autism som aldrig kan utvecklas då en annan funktionsnedsättning står i vägen och gör det omöjligt för den att få fäste.
Det finns grodor som lever i miljöer där ögonen inte behövs, vilket gör att de helt enkelt inte har några. Är de blinda då? Kan man märkas med en funktionsnedsättning om man inte har ett sinne man inte behöver? Är vi människor så självgoda att vi hela tiden utan eftertanke utgår från just våra mänskliga behov för att överleva, och använder det som mall för allt annat liv?
Inte så jädra märkligt då egentligen, att vi inte klarar vara överens ens i våra egna homosapiensled.
En fredagstanke så här i maj månad när sommaren är på ingång.
Eders ///J