Sitter och funderar lite på köksverandan.
När man pysslar med kultur är man till viss del beroende av att kulturen man pysslar med når ut till så många som möjligt för att man inte ska hamna i ett läge där få får reda på att eventen är på gång och plånkan töms varenda gång man skapar ett arr. Såvida man inte är kändis förstås.
Och hur når man då ut? Vi har några ideella föreningar här på Gotland där kämpande krafter gör allt för att annonsera olika evenemang. Man lägger fler timmar än dygnet har på att försöka nå ut till så många som möjligt, men möts trots det av kommentarer som ”Va? Har ni lirat här? När då?” Eller ”Jag hade ingen aning om att det varit konsert runt hörnet!”
Media på Gotland, då främst tidningarna, har valt att plocka bort sin kulturrapportering. Man har förklarat varför. Berättat om att man måste. Att man står fast vid sina beslut. Att om man vill synas i tidningen kan man köpa annonsplats. Vilket få lokala kulturarrangörer eller artister har möjlighet till.
Men så vips, när de lite större akterna sveper in över ön, finns det ändå en del trycksvärta kvar till ett eller annat kulturreportage.
Jag kan ju självklart inte svära på att artisterna inte köpt plats i tidningen, men med tanke på att de redan under våren sålt slut på biljetter och inte behöver marknadsföringen, är jag tveksam.
Därför gott folks, är jag mycket glad just nu, då jag kan se tillbaka på våra egna konserter som utan en enda spelning av någon som helst av våra låtar på lokalradion, eller någonting om oss i media, ändå lite här och där dragit massvis med publik. Man har varit tvungen att stoppa bordsbokning då det blivit fullt. Sista spelningen för sommaren på Gjutjärn med full veranda och fullt på gräset nedanför var fantastisk och en rejäl kick för självförtroendet!
Så funderingen är som följer. Är det nya media sociala media? Är tidningen något som bara hänger kvar av gammal vana? Som ett par skor som var sköna för rätt länge sen men som man har kvar mer av nostalgi än något annat? Som något man gör av gammal vana enda till någon påpekar att man kan rosta bröd i en brödrost nu för tiden och inte behöver slå igång en brasa i öppna spisen?
Ni fattar vad jag menar.
Är det samma vad gäller lokalradion? Sporten med EM-fotboll och nu OS, har gjort att vår radio stått helt tyst sedan mitten av juni. Istället har vi hittat andra radiostationer på nätet. Vanan är nu inne, rutinen att gå till radion på hyllan och slå igång har bytts till rutinen att säga åt Google homen att spela det ena eller andra. Att säga till mobilen att starta boken eller favvocountrykanalen. Har märkt att livet går framåt även utan det lokala. Det är förstås lite trist, men det flyktiga som finns på FB räcker. Vad blir det för väder, har politiken fattat några beslut, går båten som den ska.
Jag ger tidningen ett par år till. Folk förändrar sina mönster betydligt snabbare än media hinner med och förstår. På bara några få år har ljudbokslyssnandet ökat till att var tredje bokläsare lyssnar på bok t ex. Pod har blivit mångas nyhetsmedia. Själv har jag någon eller ett par appar jag ibland går in och skummar genom för att hålla mig uppdaterad om vad som händer i världen. Jag följer ett par olika journalister som jag tycker är rätt objektiva. Det jag kan sakna är en lokal oberoende journalist som rapporterar om händelser här på ön.
Sånt sitter jag och klurar lite över just nu. Idag är det fredag govänner. På måndag sätter jag igång att skriva ”Jamaicatrippen.” Efter ett inspirerande möte igår, kommer jag redigera och editera manuset som redan är färdigt men behöver piffas upp. En händelse som är helt sann, där jag och en god vän åkte till Jamaica för en jädrans massa år sedan. Båda halvblinda. Och blev rånade, var tvungna att försöka identifiera en av rånarna som åkte fast. Fick inte lämna hotellrummet då ett gäng ville åt oss då rånaren som åkte fast var gängmedlem. Vi hade vakter utanför dörren. Flera andra hotell längs gatan var också tvungna att kirra vakter.
Det låter dramatiskt, men är så här i efterhand rätt kul, och också skrivet så.
Så rätt in i helgen med er nu. Tummen i luften så kör vi rakt in i augusti.
Eders ///J