Vilken av universums alla obegripliga regler har bestämt att om man tappar två saker, hittar man den ena direkt medan den andra har försvunnit totalt?
Man letar och letar. Till slut vänjer man sig vid att bara ha en, men irriterar sig varenda gång man ska använda sig av de, och letar ytterligare litegrann på stället man redan letat på tusen gånger.
Så till slut, efter ett par månaders tragglande med enbart en av de två sakerna, beslutar man sig för att beställa ett nytt par.
Vilken av universums alla obegripliga regler bestämmer då, att just samma dag man får leveransen av det nya paret, dyker den försvunna andra jäveln upp från ingenstans? Ligger där mitt på golvet där man letat tusen gånger.
Vilken av universums alla obegripliga regler beslutar att det ska komma inte bara en bil, utan 3, på vår lilla oljegrusväg, just som jag ska korsa den för att gå in på vår gård?
Inte en bil, cyklist eller gångtrafikant längs hela vägen så länge jag knatar, förrän exakt när jag når vår uppfart. Och då kommer de från båda håll. Möts precis vid mig så jag tvingas balansera på kanten till krondiket. Vem? Vem bestämmer sånt?
Är det det som är livet? ”Sånt är livet?” Eller har vi ett riktigt jädrigt humoristiskt öde?
Ingen aning. Förbannat irriterande är det hur som helst att tappa blåtandsfodralet i golvet, vilket kastade ur sig båda lurarna varpå den ena dök upp direkt medan den andra är totalt försvunnen.
Jag tog fram en liten magnetgrej som påminner om en penna. Drog ut den som en antenn och svepte över sovrumsgolvet. Hittade ett par hakar och skruvar som försvunnit för länge sedan, men som märkligt nog aldrig dök upp när jag köpte nya.
Undrar om det går att luras? Att göra en falsk beställning, säga det högt och sen gå in i sovrummet och se om hörluren dyker upp? Eller är det att gå för långt? Ligger det på gränsen mot enkel biljett till hispan?
Kanske. Mind over matter. Jag måste vinna den här striden. Sitta lugnt i båten till hörluren dyker upp. Den har inte försvunnit. Det finns inget öde som bestämmer sådant. Det är plast och plåt mot mina hjärnceller. Jag ska vinna.
Eders ///J